Ellen skriver:
" Så har vi då landat ordentligt här i Granada och hunnit bott in oss i huset, vi trivs båda bra så här långt. Jag och Manne arbetar tillsammans på två skolor utanför staden där vi undervisar barn i klasserna 3-6 i engelska. Det har gått bra hittills men är rätt svårt att veta hur man ska lägga upp lektionerna. Saker och ting tar så mycket längre tid än man tänkt sig och skolorna här är rätt så annorlunda än i Sverige. Vi kör liksom i princip exakt samma lektioner för alla elever i klassena 4,5 och 6, för det finns ingen skilnad på vad de kan i engelska nämligen. På så sätt kan jag tycka att vårt jobb känns lite meningslöst, om de ändå inte tar sig frammåt i engelskan. För det är inte heller så att de precis nyss har börjat med engelska. Men det är lite si och så men skolgången här, ibland kommer inte barnen och ofta struntar föräldrarna i att skicka dit dem, och det finns barn i alla möjliga åldrar i alla klasser eftersom de börjar sent eller inte kommer vidare eller tar långa uppehåll från skolan.
Men det var hur som helst väldigt kul idag att hålla i klasserna, man märker i alla fall av att barnen tycker att det är roligt med engelska och spännande att det är några gringos som undervisar. Det funkar också toppen för mig med spanskan, jag blir förvånad själv ibland hur jag kan förklara saker med ord jag inte visste att jag kunde. De flesta orden är samma som i Dominikanska Republiken, men några skiljer sig åt, men dem snappar man upp ganska snabbt. Ja till exempel så när man säger ahorita här så menar man nu, precis just nu. När man säger ahorita i Dominikanska Republiken så kan man mena typ i princip när som helst, det kan vara om 5 minuter, 50 minuter eller 5 timmar, i Dominikanska finns inget just precis just nu, de finner liksom ingen anledning att stressa med något. För varför göra någonting nu som man kan göra sen?
Dessutom är det svårt att komma med någon seriös undervisning när lektionerna så ofta blir inställda, inte konstigt att de inte hinner lära sig så mycket när man ska fira mors dag i 2 hela dagar och barnens dag i 1 hel vecka.
Granada är en superfin liten stad med lugn atmosfär, det finns egentligen bara ett minus här och det är VÄRMEN, har aldrig upplevt en sådan hetta! Och då har jag ändå varit i varma länder under sommaren, men det här har jag aldrig vart med om.Och en sådan otroligt stor kontrast mot Costa Rica där vi var precis nyss, jag tror det beror på att vi är så lågt ner och i Costa Rica var vi mest uppe i bergen. Tur kanske att vi inte stannar för länge här, känns som att njurarna kanske inte mår så bra av att man dricker 2 1/2 liter vatten utan att kissa på typ 8 timmar!?
Vi ska ta med kameran till skolan någon dag så vi kan visa lite bilder
Kramar / Ellen "
" Så har vi då landat ordentligt här i Granada och hunnit bott in oss i huset, vi trivs båda bra så här långt. Jag och Manne arbetar tillsammans på två skolor utanför staden där vi undervisar barn i klasserna 3-6 i engelska. Det har gått bra hittills men är rätt svårt att veta hur man ska lägga upp lektionerna. Saker och ting tar så mycket längre tid än man tänkt sig och skolorna här är rätt så annorlunda än i Sverige. Vi kör liksom i princip exakt samma lektioner för alla elever i klassena 4,5 och 6, för det finns ingen skilnad på vad de kan i engelska nämligen. På så sätt kan jag tycka att vårt jobb känns lite meningslöst, om de ändå inte tar sig frammåt i engelskan. För det är inte heller så att de precis nyss har börjat med engelska. Men det är lite si och så men skolgången här, ibland kommer inte barnen och ofta struntar föräldrarna i att skicka dit dem, och det finns barn i alla möjliga åldrar i alla klasser eftersom de börjar sent eller inte kommer vidare eller tar långa uppehåll från skolan.
Men det var hur som helst väldigt kul idag att hålla i klasserna, man märker i alla fall av att barnen tycker att det är roligt med engelska och spännande att det är några gringos som undervisar. Det funkar också toppen för mig med spanskan, jag blir förvånad själv ibland hur jag kan förklara saker med ord jag inte visste att jag kunde. De flesta orden är samma som i Dominikanska Republiken, men några skiljer sig åt, men dem snappar man upp ganska snabbt. Ja till exempel så när man säger ahorita här så menar man nu, precis just nu. När man säger ahorita i Dominikanska Republiken så kan man mena typ i princip när som helst, det kan vara om 5 minuter, 50 minuter eller 5 timmar, i Dominikanska finns inget just precis just nu, de finner liksom ingen anledning att stressa med något. För varför göra någonting nu som man kan göra sen?
Dessutom är det svårt att komma med någon seriös undervisning när lektionerna så ofta blir inställda, inte konstigt att de inte hinner lära sig så mycket när man ska fira mors dag i 2 hela dagar och barnens dag i 1 hel vecka.
Granada är en superfin liten stad med lugn atmosfär, det finns egentligen bara ett minus här och det är VÄRMEN, har aldrig upplevt en sådan hetta! Och då har jag ändå varit i varma länder under sommaren, men det här har jag aldrig vart med om.Och en sådan otroligt stor kontrast mot Costa Rica där vi var precis nyss, jag tror det beror på att vi är så lågt ner och i Costa Rica var vi mest uppe i bergen. Tur kanske att vi inte stannar för länge här, känns som att njurarna kanske inte mår så bra av att man dricker 2 1/2 liter vatten utan att kissa på typ 8 timmar!?
Vi ska ta med kameran till skolan någon dag så vi kan visa lite bilder
Kramar / Ellen "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar